Filmåret 2012: Årets Svenska diskbänksrealism award

Årets Svenska diskbänksrealism award – till ”tydligaste svenska filmtrend”, går till…

Den stora kvalitetsbredden inom svensk film år 2012!

sugar_man_image

Svensk film brukar bjuda på en eller ett par riktigt intressanta filmer som förtjänar guld och större uppmärksamhet. Ibland kommer det en Lilja 4-ever, en Darling eller en De Ofrivilliga att bli kär i och stolt över som svensk. 2012 har svensk film malt på med det ena utropstecknet vad gäller intressant nytänk inom ett – rent kommersiellt, grått svenskt film (och TV-drame)-sverige.

Searching for Sugar Man, För Dig Naken, Avalon, The Cubaton Story, 30 Grader i Februari, Snabba Cash II, Palme, Dom Över Död Man, Katinkas Kalas, Våga Minnas, Torka Aldrig Tårar Utan Handskar, Pojktanten, Bitchkram, Äta Sova Dö, Blondie, Bekas, Hassel: Privatspanarna och Call Girl. Smaka på dessa filmer ett tag och väg innehållet på kvalitetsvåg. De har alla den delikata visningsårgången 2012.

AtaSovaDo1

Förra året hade jag PlayApflickorna och Jägarna 2 som riktigt bra, svenska filmer. Hade dom kommit i år hade dom riskerat att försvinna i mängden och det är ett jävligt gott betyg för svensk film och hur pass mycket uppmärksamhet även alla dessa mindre, svenska filmer har fått! Nu kan det förhoppningsvis bara bli ännu bättre vad gäller mindre, utmanande och intressanta svenska filmer.

Filmer bortom Solsidan, Hamilton, En Gång i Phuket, Kvarteret Skatan Reser Till Laholm, Hypnotisören, Nobels Testamente, Cockpit, Mammas Pojkar, Sean Banan inuti Seanafrika och Sune i Grekland. För svensk film är betydligt bättre än så.

8 reaktioner till “Filmåret 2012: Årets Svenska diskbänksrealism award”

  1. Utan tvekan ett av de mest intressanta svenska filmåren på jag vet inte när. Har förvisso bara sett 3-4 av de du nämner ovan, men har definitivt planerat att se mer.

    Märkligt också att det svenska oscarsbidraget Hypnotisören står helt utan nominering på den stundande baggegalan. Nu har jag förvisso inte sett den (och kommer nog inte att göra det heller) men ändå högst märkligt att den skickas vidare ut i världen när den inte står sig ens här hemma.

    1. Ja, och de nominerade ju typ Hypnotisören innan den hade haft biopremiär. Jag tror att de som nominerade den inte ens hade sett den och verkligen kunde avgöra kvaliteten. Det räckte för dem att den kunde klassas in i den svenska ”swedish noir”-hypen som gått bra internationellt, den hade Sveriges stjärnor Mikael Persbrandt och Lena Ohlin i huvudroller och den hade Sveriges hollywoodregissör Lasse Hallström vid rodret.

      De önskade helt enkelt en enkel framgång för filmen men så blev inte riktigt fallet. Man kunde ju önskat sig Call Girl där exempelvis och sedan kan Searching for Sugar Man slåss i dokumentär-kategorin. 🙂

  2. Jag är alldeles omtumlad av svensk film år 2012. Call Girl håller jag högst men tycker Palme, Searching for Sugar Man, Äta sova dö och några till är riktigt bra också. Vilken film håller du högst och tror vinner flest guldbaggar?

    1. Ja, ett superbrett år! Call Girl håller jag allra högst och den vinner också flest guldbaggar då den har flest nomineringar och är bra på så många fronter samtidigt, men jag kommer när som helst att se Searching for Sugar Man vilket är en bra utmanare som jag säkert kommer hylla såsom resten av världen ju gör. 🙂

      Äta, Sova, Dö gick endast en vecka typ där jag bor för tillfället så jag har inte hunnit se den, men jag kommer ta de chanser jag får att se den före Guldbaggegalan, för då har jag sett de viktigaste filmerna inför och har dessutom sett en del i övrigt på svenska.

      Hassel: Privatspanarna är en film jag tycker kunde ha fått mer uppmärksamhet på Guldbaggegalan trots dess smala riktning – en nominering till Lars-Erik Berenett och för fotot åtminstone.

      1. Var bor du? 🙂

        Jag har hört så blandat om Hassel men kanske ska ge den en chans! Antingen ettor eller fyror: http://kritiker.se/film/hassel-privatspanarna/

        Jag är inte så säker på att Call Girl kommer vinna flest baggar (finns så många exempel på filmer som nominerats i mängder av kategorier och sen kammar hem typ två baggar) men jag hoppas självklart på MINST fem:)

        1. Jag bor i Borlänge i djupaste Dalarna, där svensk film på bio på sin höjd representeras av Åsa-Nisse eller Hamilton. 🙂 Finns inte utrymme för de lite smalare eller mindre, men bättre filmerna här.

          Ja, en 1:a eller 4:a är väldigt talande betyg för Hassel: Privatspanarna, då allt beror på ifall man är öppen för det fria konceptet som filmen är, eller om man kräver tydlig story och framåtrörelse för att bli nöjd. 🙂

          Ja, det är sant angående Call Girl. Jag tror dock på 4 guldbaggar och då är jag pessimistisk, eftersom jag tror att den nog missar Bästa Film, Bästa kvinnliga huvudroll (Pernilla August) och Bästa manus, bland annat. Det kan nog bli så att Searching for Sugar Man kniper lika många guldbaggar och kanske Äta, Sova, Dö också, vilket känns ganska bra ändå ifall alla tre får dela på äran att vara festivalens mest framgångsrika. Men i min bok ska Call Girl ha typ 6-7 guldbaggar + en till nominering åt Mattias Bärjed för den suveräna musiken! 😀

          1. Mmm..jag växte upp i Jönköping så jag vet hur det är..Jönköping är ju större än Borlänge men kulturutbudet var katastrofalt, mest kyrka och hockey:) Det är helt okej för mig att de tre filmerna får ungefär lika många baggar och att det inte är EN film som tar storslam! Absolut för musiken..så fantastisk!!

            1. Ja, ett så pass fylligt, stort filmsoundtrack har knappt skrivits för en svensk film någon gång, bortsett möjligtvis från Björn Isfälts musik för Resan till Melonia. De kunde ju faktiskt ratat musiken till Searching for Sugar Man – trots att Rodriguez musik är genial, eftersom det inte är musik skriven för filmen. Det har ju iaf varit normen för filmmusik att den ska vara skriven för filmen?

Kommentera