Jag skriver om dom 18 nya timmarna av Twin Peaks. Reflektion och spekulation – timme för timme. Givetvis kryllar texterna av livsfarliga spoilers.
Manus av David Lynch och Mark Frost. Regi av David Lynch.
Alla tidigare reflektioner av säsong 3 hittas (snart) här.
Vidare analys & tolkning av säsong 3 hittas här.
Part 3: Call for help
Dale Cooper gör en resa genom nya rum för att ta sig ur den 25 år långa limbon mellan två världar, men någonting tappas på vägen. FBI-agenterna Tammy Preston, Albert Rosenfield och Gordon Cole utreder glasboxmorden när ett oväntat samtal meddelar att en sedan länge försvunnen person återfunnits.
Utflykt i det okända
Timmen inleds med runda halvtimmen av ren lynchisk surrealism. Dale Cooper irrar omkring från rum till rum av dom mest besynnerliga karaktär och karaktärer. Industriella ekon och avant garde. Jag älskar det. Det för tankarna direkt till hans tidigaste filmdagar med The Grandmother (1970) och Eraserhead (1977). Jag tänker mycket på klassisk surrealism från stumfilmens dagar. Inte minst dom vackra Jean Cocteaus Le Sang d’un Poète / En Poets Blod (1930) och Germaine Dulacs La Coquille et le Clergyman / The Seashell and the Clergyman (1928). En kvinna utan ögon sitter i ett av rummen. Hon är oroad. Hon låter enligt mig som ljudet i Jättens grammofontratt. ”It’s in our house now”, som han sade. Någon/något dunkar på dörren utifrån och vill in. Dom klättrar upp och kommer ut ur en spis, trumma eller industriell farkost som svävar ute i rymden, men med ett varmt ljus. En varm rymd. Avant garde och lo-fi effekter. Kvinnan ramlar ut i rymden. Falling in space, som Ronette en gång frågade Laura Palmer om hur det skulle vara. Vad symboliserar hon. Oro? Offer? Rädsla? Säkerhet? Josie Packard?
Blue rose
Cooper ser Major Garland Briggs huvud flyga förbi. Vad betyder hans meddelande? ”Blue rose”. Vi vet ju givetvis inte vad ”blue rose” står för, men om jag utgår från att ”red rose” står för äkthet och ”blue rose” kan stå för dubbelgångare, tänker jag att Major Briggs meddelar Cooper något som han känner till; att det finns dubbelgångare i hans värld. Coopers dubbelgångare, Major Briggs – eller Phillip Jeffries? Jag tolkar det som att Major Briggs varnar Cooper. Att det endast är huvudet stärker teorin om att det faktiskt ÄR Major Briggs kropp som hittades i Buckhorn, South Dakota, tillsammans med Ruths huvud. Tillhör kroppen alltså den riktige Major Briggs, som gått under jorden sedan Coopers försvinnande och inträdet av Coopers dubbelgångare? Major Briggs är en av ytterst få tillsamans med Cooper som kan veta vad ett ”blue rose case” faktiskt innebär. Dubbelgångare, tror jag.
My mother’s coming
Cooper kryper ner i rummet igen – som är ett annat nu. Där sitter en ny kvinna, spelad av Phoebe Augustine som spelade Ronette Pulaski i säsong 1, 2 och Fire Walk With Me. Hon krediteras i eftertexten som ”American Girl”. Samband till Ronette? Hon förklarar att Cooper ska skynda sig ut till hans värld, för ”my mother’s coming”. Vad eller vem är ”Mother”? En ny symbol för ondskan? Laura Palmers mörker? Vad? Vad?
When you get there, you will already be there
Cooper försvinner ut genom ett litet hål när klockan slår 2.53 och Coopers dubbelgångare upplever elektriska störningar i hans bil. Vibbar av Lost Highway. En kluven man på väg. Coopers dubbelgångare skulle in i Black Lodge igen, men verkar ha lurat ”systemet” genom att plantera en ytterligare dubbelgångare till världen. Dougie Jones. En hustrubedragande affärsman med uggleringen på fingret – och en bortdomnad arm. Fantastisk scen när han kryper ut till rumsmattan och spyr ut smutsig garmonbozia (Pain & Sorrow) som en ynklig hund med en hårboll i magen. Coopers dubbelgångare fullkomligen sprutkräks ut garmonbozia. Ironiskt nog åt han ju stuvad majs dagen innan, i Part 2. Den riktige Cooper tycks skifta plats med Dougie Jones istället för Coopers ”riktiga” dubbelgångare (som har BOB med sig). Hur detta sker med hjälp av eluttaget är underbar surrealistisk anda. Kopplingen till elektricitet är ständigt återkommande. ”The Lodge Spirits” färdas och skickar signaler genom energierna. Främst elektricitet. Cooper har dock blivit snudd på blank i minnet och har absurt svårt att orientera sig i det vanliga samhället. Medvetandet har gått förlorat.
Someone manufactured you for a purpose, but I think now that’s been fulfilled
The Arm / Trädets dubbelgångare i The Lodge förvirrade Cooper inuti The Waiting Room, men har han någon del i Coopers förlorade medvetande? Helt klart är att Dougie Jones var skapad för ett syfte – att ta Coopers dubbelgångares returbiljett till Black Lodge. Detta har nu skett. Den riktige Cooper tog i sin tur Dougies plats istället för Mr. C:s (Coopers ”riktiga” dubbelgångare). BOB är kvar ute i världen, med en kropp. Omhändertagen av polisen. Kritiskt för utvecklingen förstås, men vi vet att Mr. C har scannat av den hemlighetsstämplade infon om det närliggande fängelset och ligger steget före. Dougie i sin tur har uggelringen i The Waiting Room och has arm försvinner. MIKE fick nog inte sin garmonbozia trots allt, med denna odugling framför sig. Istället förvandlas Dougies huvud till ett svar moln som blir någon form av guldkula. Coopers medvetande, koncentrerad?
Tur i kontroll
Riktige Cooper anländer genom absurda tillfälligheter till Las Vegas och Silver Mustang Casino. Där tycks vad jag tolkar som MIKE leda Cooper till multivinster på casinots enarmade banditer. Ganska ironiskt eftersom MIKE:s fysiska kropp är enarmad. Är det MIKE eller The Arm som leder Cooper till rikedom genom att kontrollera det som för oss definieras som tur? Jag uppskattar verkligen, verkligen, verkligen den absurda energin nya Twin Peaks plötsligt får i och med inträdet av Cooper utan medvetande till vår värld. En ny färg till det pågående narrativets palett.
The absurd mystery of the strange forces of existence
Vi är tillbaka i FBI:s högkvarter efter 25 år (minus boken Secret History of Twin Peaks). Underbart att se Albert Rosenfield och Gordon Cole igen. Miguel Ferrer och David Lynch spelar sina roller så oerhört bra. Intressant med färskingen Tammy Preston, som var en viktig del av Secret History of Twin Peaks. Henne har jag skrivit betydligt mer om här. Den lynchiska absurdismen med brottsledtrådarna på bordet är briljant. ”A congressman’s dilemma!” Allvaret som uppkommer i och med samtalet angående Cooper är briljant. Allt med FBI är briljant. Det Albert säger; ”The absurd mystery of the strange forces of existence”, är undertitleln på David Lynchs nedlagda långfilmsprojekt Ronnie Rocket. Han ville göra den som sin andra långfilm efter Eraserhead, men stödet för projektet har aldrig varit tillräckligt. Istället har många av idéerna från denna film varit frön i hans senare projekt och främst i Twin Peaks. Elektriciteten, dvärgen, noirmysteriet med en detektiv vilse i surrealistiska rum… Denna undertitel passar också in på allt Lynch skildrat någonsin. Det absurda mysteriet gällande existensens märkliga krafter.
Absurd Cinema 