Filmbloggarnätverket ”Filmspanarna” har den här månaden utlyst en önskan att temaskriva kring ämnet ”Knark”. Ett flertal filmer poppar upp ur mitt huvud; Easy Rider (1969), Trainspotting (1996), Requiem for a Dream (2000) och Enter The Void (2009), för att nämna några.
Jag har dock valt att recensera två kanske lite mindre uppmärksammade filmer – bägge från året 2006, med knarket i bakhuvudet.
Dels det tragiska dramat Factory Girl (2006), som baseras på den verkliga kvinnan Edie Sedgwicks öde under 60-talets New York-konstscen, där hon genom att samarbeta med Andy Warhol blev en modeikon, underground-skådespelerska, partydrottning, ”It-Girl” och en superstar av historiska mått – men hennes liv blev lika kort som det var händelserikt.
Hon dog, 28 år ung, efter ett långt liv av hårt festande och drogberoende.
Den andra filmen jag har valt att recensera är det australienska relationsdramat Candy (2006), med Heath Ledger och Abbie Cornish i huvudrollerna som ett ungt par som tillsammans får kämpa för och emot sitt drogberoende.
Filmen är baserad på romanen Candy: A Novel of Love and Addiction, av Luke Davies. En film vars tagline beskriver knarket och beroendets baksida väldigt bra; ”More is never enough”.
Här under har jag länkat till mina recensioner av dessa två filmer, som jag hoppas kan ge lite trevlig läsning till ”anti-äran” av knarket och dess påverkan på sina undersåtar…
Här är alla de andra i filmbloggosfären som har skrivit kring temat ”Knark” denna dag. Spana in dem med!
Fiffis filmtajm
Filmitch
Filmparadiset
Flickorna (1 och 2)
Flmr
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den?
Jojjenito
Rörliga bilder och tryckta ord
The Velvet Café
Absurd Cinema 
Jag har inte tid att bli besatt av en död flicka. Hörru!
Nej, eller hur kan det vara jobbigt. 🙂 Många gånger tar de döda upp mer tid av ens liv än de levande.
Vilka bra filmval!
Jag har inte sett nån av dom. Än. 😉
Då är det dags, helt klart. Minns året 2006 som ett av de sämsta åren i modern filmtid vad gäller bra filmer, men de här filmerna ger år 2006 ett lite bättre rykte. 🙂
Spännande val! Factory Girl har jag liggande, men Candy hade jag faktiskt inte hört talas om innan.
Båda bör definitivt ses! Jag vet att den svenska utgåvan av Factory Girl är cirka 10 minuter kortare än den osencurerade och när jag sett filmen har jag alltid valt den längre trots att jag också har just den svenska utgåvan, men min gissning är att den nog inte lär skada filmen nämnvärt. Vet inte riktigt vad som är bortklippt, men det lär definitivt vara mer än bara känsliga scener när det är 10 minuter. 🙂
Aj, 10 min kortare är ju rätt rejäl klippning. Tack för varningen.
Ja, jag skulle helt klart kunna se att det går att ta bort iaf knappa 10 minuter utan att filmen skulle hämmas avsevärt, men ifall de plockar från filmens mer kritiska ögonblick – som de ju kan ha gjort, så är det ett nerköp att se den versionen. Den på 99-101 minuter är den bästa.