Genre: Slasher
Regi: Steve Miner
Manus: Ron Kurz
Längd: 87 min
Historien tar vid direkt efter första filmen, vilket gör att filmen egentligen utspelar sig från och med lördagen den 14:e, men vad är Fredagen den 13:e-filmerna utan sitt konsekventa tänk? Därmed handlar även denna om ett gäng ungdomar som åker till Camp Crystal Lake för att festa på platsen där den unge mongoliden Jason Voorhees en gång drunknade – just för att ungdomarna hellre ville festa än att ta hand om honom.
Jasons första mask var en potatissäck – och den kunde han ha behållit.
Jag tyckte inte föregångaren var något vidare alls och den här är egentligen endast en repris. Det kända ledmusiken har sina kvaliteter – ljudet ”ki-ki-ki-ki-mo-mo-mo-mo” kom till genom att förvränga orden ”kill” och ”mom”, men utöver det känns musiken mest som billigare Psycho-stråkar. Uppbyggnaden av vår kärlek till karaktärerna går mest ut på att samla ett gäng med de typiska ungdomsrollerna och låta dem få någon minut i rampljuset för att sedan dödas en efter en. Den obligatoriska nakenscenen finns där och är väl det mest underhållande filmen bjuder på.
Filmen är förutsägbar och saknar den spänning som krävs för att jag ska vara engagerad på riktigt. Det är dock i denna film som Jason tar över på allvar och eftersom han ännu inte hittat sin hockeymask bär han en säck med ett litet titthål över huvudet – en läskigare lösning om jag får säga det själv.
4/10
Jag rent ut sagt avskyr Steve Miner som regissör. Det enda han gör är att kopiera alla andra och därmed håller jag såklart med om att denna film känns som en ren upprepning av den första. Däremot väckte din recension en längtan hos mig efter att se om samtliga originalfilmer, det var alldeles för länge sedan sist!
Ja, han har väl inte gjort några höjdarfilmer direkt. Det är inte ens Renny Harlin-klass på honom. 🙂 Kul dock att han tydligen gjorde tillräckligt bra ifrån sig för att få regissera även den tredje filmen.
Jag har bara sett den första Friday-filmen och har egentligen inget sug alls efter de andra. Vet inte vad det är, men konceptet fungerar inte riktigt för mig. Klickar inte. Halloween-filmerna däremot kan jags e hur många gånger som helst. Så det blir lite motsägelsefullt. =)
Men jag är precis som du där – jag älskar Halloween-filmerna men hånskrattar mest åt Friday-filmerna. Jag kan väl förstå varför de fått kultstatus, men bra filmer är det inte och den första i serien är definitivt inte bättre än efterföljarna heller. Konceptet med att döda kåta ungdomar en efter en har alltid varit lockande, men där Halloween ofta lyckas med sin psykologiska smygarskräck så misslyckas Fredagen den 13:e-konceptet mest genom att strunta i att bygga upp en relation till karaktärerna och istället satsa allt på fantasifulla, blodiga sätt att döda dem på och att få med lite naket på köpet.
Är inte heller något fan av Fredagen den 13:de, alls. Men har sett alla filmerna (tom Jason X, fråga mig inte varför) och tycker att tvåan är den absolut bästa i serien (vilket kanske inte säger mycket). Visst är Miner en mupp, men denna filmen introducerar några aspekter som påverkar helheten:
1. Jason som protagonist
2. Den läskigaste Jason i hela serien som protagonist
3. Att Miner snor så pass mycket från Cunnighams första film medför att det nästan känns som en mardröm som loopas (denna känslan försvann snabbt efter den här filmen; om vi bortser från femman).
OCH jag tyckte att hans reinvention av Day of the Dead var lite småkul. Dålig och ingen värdig remake såklart, men lite småkul…