Etikettarkiv: There’s a body all right

Twin Peaks (2017) | Part 7: There’s a body all right

Jag skriver om dom 18 nya timmarna av Twin Peaks. Reflektion och spekulation – timme för timme.  Givetvis kryllar texterna av livsfarliga spoilers.

Manus av David Lynch och Mark Frost. Regi av David Lynch.


Alla tidigare reflektioner av säsong 3 hittas här.

Vidare analys & tolkning av säsong 3 hittas här.


Part 7: There’s a body all right

Cooper and Janey-E are in for a violent surprise at the Lucky 7 office. Meanwhile, Gordon and Albert try enlisting Diane to figure out the mystery of the man they believe to be Cooper in jail.

I think I’m high!
David Lynch gör en absurdistisk stonerkomedi med Jerry Horne i huvudrollen. Det är tragikomiskt att uppleva hur Jerry i pårökt skick inte minns vad som sades i föregående mening. Hur sammanhanget suddas ut i realtid för honom. Hans bil är borta. Samtidigt är det en mysig blinkning till oss åskådare som med all rätta är någorlunda vilsna kring ett och annat i denna flummiga följetong.

The good Dale is in the lodge and he can’t leave
Det är bekräftat! Annies meddelande till Laura från drömmen i Fire Walk With Me (1992) har nått fram. Hawk resumerar situationen kring Cooper oerhört konkret, men givetvis är det inte helt lätt att reda ut vad meddelandet egentligen betyder. Hawk tror att Leland gömt dom urrivna dagbokssidorna i polisstationen källartoaletter. Många har snurrat in sig i förvirring kring kontinuitetsproblem och utredning kring logiken i allt detta. Jag ser det inte som något särskilt invecklat. Hawk hävdar att sidorna kommer från den hemliga dagbok dom hittade hos Harold Smith, som saknade fyra sidor. Leland rev uppenabrligen ur sidor både ur dagboken Laura lämnade till Harold, men också från den hemliga samt ”ickehemliga” dagbok hon fortsatte skriva i efter detta. Annie bad henne ju att skriva ner hennes meddelande så det är inte precis märkligt att Laura påbörjade en ny hemlig dagbok ett par dagar innan hon mördades. En dagbok Leland länsade helt. Leland rev ut en av dessa sidor samma dygn som Laura mördades. På denna sida konstaterar hon att hon vet vem BOB är. Vi vet vad han gjorde sedan.

Beat this thing
Jag har spekulerat i om Harrys frånvaro och tillstånd i nya Twin Peaks återspeglar Michael Ontkeans? Att Frost och Lynch är subtilt ärliga mot både Harry och Ontkean på så sätt och att dom återkommande sjukdomsantydningarna och Franks hälsning ”Beat this thing” är lika mycket riktat till Ontkean personligen, borta i Hawaii. Finns dock ingen som bekräftat om Ontkean faktiskt har cancer, men det är vad jag trott hela tiden, sedan han tvingades tacka nej till återkomsten. Inte alla vill skylta med en cancerinsjuknad offentligt av förståeliga skäl.

4.30 AM
Andy har hittat mordbilen som dödade pojken vid korsningen, men ägaren till bilen är märkbart rädd för att leda polisen till Richard Horne. Paranoian visar hur mycket skräck Richard Horne uppenbarligen kan sprida, som även vi själva bevittnat. Andy skulle möta bilägaren nära Sparkwood and 21, vilket är en mytisk plats i Twin Peaks historia. Där Laura tog farväl av James natten hon dog. Klockslaget dom skulle mötas var 4.30 AM. 430 var ett nummer som Cooper skulle komma ihåg, i samtalet med mannen som liknade The Giant. Tveksamt om det har något med detta att göra. Snarare en vilseledning? Bilägaren verkar ha undanröjts av Richard eller någon. Alternativt tagit sitt liv. För övrigt ser bilägaren nästan ut som den svarta skuggfiguren, men jag tror inte det finns något konkret att hämta där.

I saw that strange face again
Vi får se Dr Hayward igen genom Skype spelad av Mark Frosts avlidna far Warren Frost. Han minns hur underlig Cooper betedde sig morgonen efter han hittades vid Glastonbury Grove. Han nämner att Cooper inte var sig själv och lämnade sjukhuset utan ett ord, men anmärkningsvärt nämner han att Audrey Horne låg i koma på samma intensivavdelning (efter bankexplosionen) och att han funderade ifall Cooper hade besökt hennes rum eftersom han befann sig på intensiven. Detta späder helt klart på farhågorna att Coopers dubbelgångare kan ha våldtagit den medvetslöse Audrey och att Richard Horne rentav skulle kunna vara dubbelgångarens avkomma. Såpopera deluxe möter Stephen King. Märkligt dock att Dr Hayward inte misstänkte att Cooper hade besökt Annie, som senast vi såg henne (i Fire Walk With Me: The Missing Pieces, 1992/2014) låg på intensiven efter skadorna hon hade när både hon och Cooper hittades vid Glastonbury Grove samma natt. Dog hon? Vi vet fortfarande ingenting om detta, mer än att en sjuksköterska tog ”The Owl Ring” från Annie efter att Annie i transtillstånd skickat det ödestunga meddelandet till Laura bakåt i tiden, om var den gode Cooper befinner sig.

When did this man die?
Löjtnant Cynthia Knox får bekräftat att den huvudlösa kroppen tillhör den sedan 25 år tillbaka försvunne Major Garland Briggs. Kroppens ålder är dock i sena 40-årsåldern, men mördades för endast 5-6 dagar sedan. Det är givetvis högst mystiskt. Skulle Major Briggs ha absorberats i The Lodge efter ankomsten av Coopers dubbelgångare för 25 år – och sedan återvänt av någon oviss orsak? För att sedan ha mördats av just BOB/Mr. C aka Coopers dubbelgångare? Huvudet svävade ute i den märkliga rymden som gode Cooper befann sig i under Part 3.  Har BOB dragit ur kroppen från ”andra sidan” på något vis? Slutsatsen jag vågar dra är att det inte rör sig om någon dubbelgångare till Major Garland Briggs. Fingeravtrycken har inte nämnts som spegelvända.

”I don’t think this is going to be your investigation for too much longer.”

The head is missing
Den helsvarta skuggfiguren återkommer! Som självaste Fantomas (den surrealistiske antihjälten) vandrar han bakom Löjtnant Knox i bårhuset. Det är så mycket i denna fantastiska Part 7 som plockar fram det som gjorde pilotavsnittet och originalserien av Twin Peaks så fantastiskt stämningsfullt. En höjdartimme. Den här skuggfiguren som vandrar i korridoren känns som den enarmade mannen liksom. Han bevakar vad som sker i utredningen. Luktar väldigt mycket Tremonds/Chalfonts över honom dessutom, hur han kan dyka upp och försvinna så mystiskt.

This is the spiritual mound … the spiritual finger
Jag tänker inte ens försöka gå in på kodteorierna kring dom blinkande flygplansfönstren. Gordon Cole bekräftar att den Cooper dom talade med i fängelseförhöret faktiskt uttalade det andra ordet baklänges i meningen ”It’s very, very good to see you again, old friend”. YREV. Det spirituella fingret benämner han Tammys ringfinger som. Ringfinger alltså. The Spirit Mound är ett uttryck som bär en historia innehållandes indianer, småväxta människodjävlar och en topphemlig plats i South Dakota där Coopers dubbelgångare vistats under nya Twin Peaks. Från Wikipedia:

Stories and religious beliefs about ”Little People” are common to many if not most Native American tribes in the West. In 1804, the Lewis and Clark Expedition stayed for a time with a band of Wičhíyena Sioux on the Vermillion River in modern-day South Dakota. On August 25, Meriwether Lewis, William Clark, and 10 other men traveled about 9 miles (14 km) north of the river’s junction with the Missouri River to see the ”mountain of the Little People”. Lewis wrote in his journal that the Little People were ”deavals” (devils) with very large heads, about 18 inches (46 cm) high, and very alert to any intrusions into their territory. The Sioux said that the devils carried sharp arrows which could strike at a very long distance, and that they killed anyone who approached their mound. The Little People so terrified the local population, Lewis reported, that the Maha (Omaha), Ottoes (Otoe), and Sioux would not go near the place. The Lakota people who came to live near the ”Spirit Mound” after the Wičhíyena Sioux have a story no more than 250 years old which describes how a band of 350 warriors came near the mound late at night and were nearly wiped out by the ferocious Little People (the survivors were crippled for life).

Inte nog med detta har den bortkomne Cooper – ”Dougie Cooper”, fått hjälp av en viss The Arm som tidigare haft skepnaden av en liten människa. Inte minst just för att avväpna en annan liten man – en liten djävul, från att döda bortkomne Cooper. Och The Arm är en del av MIKE, som bekräftar ägorätt till döda människors andar – garmonbozia, genom att få dem att bära en viss ugglering.

Who are you?
Diane är spydigt tuff och okonventionellt charmig. Laura Dern glänser fullständigt. Hon är perfekt i den mörka scenen i förhörsrummet. Magnifik. Hon märker direkt att Coopers dubbelgångare saknar något essentiellt. Hjärta, värme, liv. Hans svarta ögon säger allt till henne. Något skedde när dom möttes senast. Mr. C vet att hon är besviken på honom, eller känner sig sviken. Jag får känslan av att deras senaste möte antingen var himmel eller helvete. Coopers dubbelgångare kan rentav ha förfört henne för att sedan våldtagit henne på något sätt. Kan hon rentav fått ett barn som heter Linda? Hon ville tala med Gordon Cole om detta möte hon haft med Cooper senast. Fick någon mer än mig vibbar av Mystery Man från Lost Highway när Mr. C att senast dom möttes var ”At your house”? Och när hon säger ”Who are you?” Det känns som när Laura blev våldtagen av BOB/Leland och konfronterar honom i sängen. Det här är ytterligare en scen för minnesalbumet. Alla moment med FBI – Gordon, Albert, Tammy och nu Diane, är för mig dom mest brännande stunderna i nya Twin Peaks. Dom borrar sig direkt in i nervsystemet på mig. Briljant. Extraordinärt.

Cheers. To the F.B.I.

Squeeze his hand off!
Dougie Cooper avväpnar som sagt mirakulöst den lilla djävulsdvärgen ”like a cobra” med några manövrar som satt så pass långt in i ryggmärgen på Cooper att dom inte sinats bort under hans lobotimisering. Det luriga pojkleendet han får dessförinnan i samtalet med dom rultiga poliserna visar också på den gamle Cooper. Leendet han har gång på gång i pilotavsnittet, inte minst. Detta får mig att börja tro på att oddsen kan sjunka vad gäller Coopers chans att överleva sin dubbelgångare. The Evolution of The Arm hjälper honom och skriker att han ska trycka av mördardvärgens hand. Vi ser att handen bränns fast mot revolvern. Jag älskar det urflippade nyhetsmontaget därpå när vittnen intervjuas på platsen. En liten flicka kände att ”han luktade konstigt”. Burned engine oil, månne? Den lilla köttbiten var snarlik den köttbit som låg i Bill Hastings bils baklucka i Part 1 tillsammans med boxen som Ruth Davenports huvud förmodligen förvarats i. I situationen efter att polisen hittat Major Briggs kropp. Har The Arm bränt fler revolverhänder?

Just listen carefully
Jag fullkomligen älskar denna scen. Ren och skär atmosfär. Ljudet som kommer från väggarna i det redan makalöst atmosfäriska Great Northerns timmerväggar. Ytterligare en scen i Part 7 som träffar själva hjärtat av Twin Peaks. Många gissar att det är Josies ande som hummar (liksom hon gjorde fgörsta gången vi såg henne, i spegeln i pilotavsnittets första scen). Ljudet är snarlikt det som hörs när fågelskuggan svävar över dom röda draperierna när vi för första gången såg The Waiting Room i originalserien. Jag tror att ljudet kan vara Josie i betydligt bättre tappning än det CGI-huvud som fastnade i dörrknoppen senast hon sågs. Jag väljer dock att tolka det som en ljuvlig representation av den (oroliga) andevärlden i stort, vars närvaro sitter i väggarna på särskilt hemsökta byggnader och platser. Listen to the sounds. En ledtråd? Just ja… Höll nästan på att glömma… Ben Horne får nyckel 315 som varit försvunnen sedan Cooper senast sågs till i Twin Peaks. Gamla minnen väcks till liv. Andarna kanske varslade om att Twin Peaks-borna bör vara uppmärksamma på sakerna som börjar hända.

You drive
Mr. C lyckas med planen att i rätt stund efter gripandet utpressa sig själv och kompanjonen Ray till frihet igen, genom att skrämma fängelsedirektör Warden om sin kännedom om Joe McCluskey och ”Mr. Strawberry”. Om detta kommer ingen berätta, men med dessa två i frihet igen och Jennifer Jason Leighs karaktär väntandes där någonstans ute i öknen så kan vi förvänta oss att saker kommer trappas upp… Något jag tänkt på sedan första stund med Mr. C – och som sedan bara stigit mer och mer för mig, är hans snarlikhet med karaktären André Linoge från Stephen Kings briljant skrivna miniserie Storm of the Century (1999). Samma djävulska, beräknande överlägsenhet och medvetenhet om allt som sker runt honom. Samma svarta ögon. En annan fantastisk karaktär och TV-produktion jag rekommenderar. Närapå högsta betyg.

They were straight ”A” whores
Jean-Michel Renault – Jacques Renaults tvilling till kusin, talar i telefon och avslöjar för oss att The Roadhouse inte bara ägts av Reanult-familjen i 57 år, utan numera står för prostitutionsaffärerna i Twin Peaks. Renault har tagit One Eyed Jacks plats med andra ord. Walter Olkewicz spelar honom lika naturligt vidrigt som han spelade Jacques i originalserien. Scenen inleds med golvsopande i minut efter minut utan att något annat händer. Jag var knappast den enda som tänkte att Lynch rentav skulle låta scenen fortgå på detta sätt i ytterligare minuter för att sedan avrunda med eftertext, men så roligt skulle vi inte ha det (till vissas lättnad). Jag ser oavsett Lynchs absurdistiska poäng med att låta ”ingenting” hända väldigt länge. Antingen sväljer åskådaren det och köper tålamod som belöning, eller så kastas dom otåliga, bortskämda, stresskvalstrande tidsknarkarna av tåget här. Scenen på Double R Diner därefter visar ännu mer av komedin i detta vardagstrampande. Ingen tillrättalagd, rövslickande TV-underhållning här. Du kan inte förvänta dig att bli kliad på ryggen likt andra serier.

”Hey! Has anyone seen Bing?”

Annonser