När vi ska berätta om saker som rör ”livet i sig själv”, eller när vi helt enkelt uppmärksammar ”livet i sig själv”, blir vi ofta tillbakahållna – inte minst av oss själva, för att ta tag i lite väl omfattande saker. Att vi är för ambitiösa, eller ännu oftare – utifrån den sociala osäkerheten; att vi är för pretentiösa.
Trots att livet i sig själv är så extremt ospeciellt. Vi är 7 miljarder människor på jorden som alla just nu upplever livet. Det är bara människor. Inget unikt alls med livet i sig själv. Din smarta mobil är mer originell än livet i sig själv.
Ändå reagerar vi på livet med rädsla och stöter bort det som att det skulle vara något ogreppbart och farligt att tänka på. För många till och med när vi flytt det sociala sammanhanget och enbart tänker för oss själva. Varför är vi så rädda?
Totalt onödigt.
Absurd Cinema 