Etikettarkiv: Podcast

Jag gästar filmpodcasten ”Har Du Inte Sett Den?” …för att prata skräck och Monsters of Film

Halloween-banner-2014 Tusk by Kevin Smith

I lördags var jag med bloggnätverket Filmspanarna och såg två filmer på filmfestivalen Monsters of Film i Stockholm.  I samband med detta gästade jag filmpodcasten Har Du Inte Sett Den? för andra gången (första gången var i somras och då dravlade vi om X-Men: Days of Future Past och Edge of Tomorrow bl.a. – lyssna här).

Jag, Erik och Markus babblade om en handfull pinfärska filmer från festivalen – bland annat Död Snö 2, Tusk (Kevin Smiths nya), Starry EyesAmong The Living, Argento-influerade Strange Colors Of The Bodys Tears samt Ethan Hawke-tidsreserullen Predestination!

Dead-Snow-2

Jag tyckte att det efter min darriga start blev ett intressant samtal om den egentliga kvaliteten med att se skräckfilm och hur viktigt det egentligen är att förstå en films handling.

Lyssna på det drygt timslånga avsnittet genom att följa länken här!

Har Du Inte Sett Den? är inte heller enbart en podcast, utan gänget där skriver flitiga recensioner och insiktsfulla krönikor om film också, vilket jag rekommenderar alla att slå en extra kik på.

Läs även övriga filmspanares recensioner av Monsters of Film-filmen Predestination här under:
Jojjenito
The Velvet Café
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den
The Nerd Bird
Rörliga bilder och tryckta ord
Fiffis filmtajm

Annonser

Filmpoddtips: Vacancy Podcast – en genrefilmpodcast som tar skräck på allvar!

Halloween-banner

Jag har haft mycket att stå i under oktoberhösten hittills och det är ju trevligt, även om det resulterat i mer filmskrivande än skräckfilmtittande – något som MAN BARA INTE FÅÅÅÅR prioriteras ner under halloweenmånaden.

Däremot har jag som alltid hunnit med timtals av filmpodcastlyssnande och den trevligaste podcasten för mig att lyssna på just nu är svenska genrefilmpodcasten Vacancy Podcast!

Varför då då? Jo, för att i den pratar dom två norrlänningarna (källa?) Erik och Magnus om skräckfilm och andra kultförklarad genrefilm som i stort sett alla andra podcasts i hela världen ignorerar till förmån för aktuella filmer.

terrorvisionmonster

Inget ont om aktuella filmer, men jag är en sån som ryser av välbehag när det snackas om filmer som high school-kadavret Blood Sisters (1987), slimeklumpfilmen The Blob (1958), ”nunsploitationvärstingen” Killer Nun (1979), Mario Bava-slashern Hatchet for the Honeymoon (1970) och mardrömsvisionen Begotten (1990).

Alla dessa snackar dom om i alldeles lagom långa avsnitt och även mycket annat, som exempelvis specialserier där dom går igenom samtliga Fredagen den 13:e-filmerna, typ alla Charles Bronsons filmer och min skräckfavorit Ti Wests (The House of the Devil, Cabin Fever 2: Spring Fever, The Innkeepers) filmografi – bland annat!

Just nu är dom i full gång med en Terrorn på Elm Street-special i tre delar där dom plöjer igenom dessa filmer i podcasten lagom till halloween.

blob58_03

Som alltid kan jag inte hålla med dem om allt (exempelvis är dom lite väl hårda mot just Ti West – Cabin Fever 2 är ju grym bland annat!) men deras genuina nördaura och enorma passion för det dom talar om är hög och då får man säga vad fan man vill och det är ändå lyssningsvärt tycker jag.

Så vill du ha lite podcastlyssning som matchar skräckfilmsperioden och det lövtäckta klimatet vi just går igenom så föreslår jag att du lyssnar på Vacancy Podcast nu med detsamma!

Avsnitt 7 av podcasten Popkultur Film: Man of Steel, Mister Lonely, The Internship och Howl

Quad

”Holy! Holy! Holy! Holy! Holy! Holy! Holy! Holy! Holy!
Holy! Holy! Holy! Holy! Holy! Holy!
The world is holy! The soul is holy! The skin is holy!
The nose is holy! The tongue and cock and hand
and asshole holy!
Everything is holy! everybody’s holy! everywhere is
holy! everyday is in eternity! Everyman’s an
angel!” – från filmen Howl (2010)

Jonas Strandberg från sidan Popkultur.nu och jag själv tar upp en hel del film i detta avsnitt från förra veckan, så gå in och lyssna eller ladda hem genom denna feed eller varför inte på iTunes.

Jonas ger sitt första utlåtande efter att ha sett Stålmannen-rebooten Man of Steel (2013). Jag rekommenderar den udda filmen Mister Lonely (2007), av auteurfilmskaparen Harmony Korine (Kids, Gummo, Trash Humpers) som nu är aktuell med efterlängtade Spring Breakers. Jonas snackar dessutom om Owen Wilson/Vince Vaughn/Goggle-filmen The Internship (2013).

Jag tipsar också om några filmer man inte får missa under Peace & Love Film Festival, vilket ju inte är lika aktuellt när festivalen är över för i år, men det hindrar er inte från att kolla upp filmerna på egen hand.

I vårat James Franco-tema lämnar vi James Dean för att gå vidare till Allen Ginsberg-skildringen Howl (2010). James Franco spelar Ginsberg och filmen berättar om kalabaliken kring dikten ”Howl”, som ansågs för obscen för att få tryckas i skrift och togs upp i rättegång.

Dikten är revolutionär, nyskapande och glorifierad men kan filmen hålla upp den är frågan?

Avsnitt 6 av podcasten Popkultur Film: The Bling Ring, mer Only God Forgives och James Franco som James Dean

James Dean James Franco

”I don’t want to be just good. I want to be great.” – från James Dean (2001)

Hey! Lyssna gärna på avsnitt 6 av podcasten Popkultur Film, med Jonas Strandberg från sidan Popkultur.nu och mig som ”snackare” om filmnyheter, nya filmer vi sett och gamla filmer vi sett.

I detta avsnitt – kanske det bästa hittills (vilket åtminstone säger att vi är på rätt väg), pratar Jonas om Sofia Coppolas nya film The Bling Ring, som han har sett och som jag stämmer in på.

Vi fortsätter dessutom prata om Nicolas Winding Refns och Ryan Goslings nya film Only God Forgives, då även Jonas har sett den nu vilket gör att diskussionen blir lite mer ingående och – varning utlyses under avsnittet, lite mer spoilervänlig (mellan minut 19.39 och 23.46).

Vi avslutar som vanligt med en temafilm och den här veckan är det nytt tema, nämligen James Franco-tema! Den mångsysslande skådespelaren som bland annat synts till i Spider-Man-trilogin, i Pineapple Express och The Rise of the Planet of the Apes (2011), bland annat. Även ökänd för sin ”prestation” som oscarsvärd tillsammans med Anne Hathaway.

Den första James Franco-filmen vi pratar närmare kring är TV-dramabiografin James Dean, från 2001. Hur presterar Franco i sin mer eller mindre debutfilmroll som ingen mindre än skådislegenden James Dean (Rebel Without A Cause, East of Eden, Giant)?

Men sitt inte där som ett frågetecken utan lyssna istället för att ta reda på det! Finns på iTunes eller att ladda ner här.

Avsnitt 5 av podcasten Popkultur Film: Only God Forgives, Jurassic Park 3D och Heathers

heathers

”Whether to kill yourself or not is one of the most important decisions a teenager can make.” – från Heathers (1988)

Glöm inte att lyssna på näst senaste veckans avsnitt av podcasten Popkultur Film, där jag är med på ett av de två hörnen.

Mest eftersom jag tycker att det börjar arta sig nu vad gäller strukturen på programmet, men också eftersom vi snackar mycket intressant film nu! Vad sägs om lite Twin Peaks-tease, David Lynch och Lykke Li, de första reaktionerna kring Only God Forgives och klassikern Jurassic Park i 3D?

I det avslutande temat ”Skolfilmcirkeln” pratar vi oss varma kring den tyvärr alltför bortglömda men likväl uppfriskande originella, svarta high school-komedin Heathers (1988), med Winona Ryder (Beetlejuice, Edward Scissorhands, Black Swan) och Christian Slater (Kuffs, True Romance, Interview with the Vampire) i huvudrollerna. Eller som filmen heter i Sverige – ”Häxor, Läxor och Dödliga Lektioner”…

Gå in och lyssna på avsnittet via Popkultur.nu, genom iTunes eller genom att ladda ner avsnittet från podcastsidan!

I backspegeln #15: Peace & Love, ekonomisk kris, David Lynch och Twin Peaks

I-Backspegeln3

Dags att återigen kika tillbaka på lite saker som har skett den senaste tiden. En blandad kompott av riktigt sorgliga, slöa, roliga och spännande ting, kan man säga…

Vila i frid, älskade Peace & Love (1999-2013)

Hakan_Hellstrom_fran_ovan_2009_foto_JonWallsten_1_

Foto: Jon Wallsten

Min hemstad har dött inombords när nu Borlänges egna festival är nedlagd. Det är en framgångssaga som började med några krogspelningar på den lokala krogen Bolanche med budskapet att göra den våldstyngda staden Borlänge till en plats för fred och kärlek. På 10 år växte den sig till Sveriges största festival med 50 000 besökare och en hel stad som engagerade sig.

Nu är allt det här borta. Freden och kärleken slocknade på grund av oerhört snabb expansion, långkonjuktur och konkurrens från tyska, storsatsande festivalarrangören FKP Scorpio (grundare av Bråvallafestivalen som hålls samma datum, samt nya Hultsfredsfestivalen). Det är mycket sorgligt, då Peace & Love för mig och många andra skulle bli sommarens och årets höjdpunkt, precis som det varit i många år.

9000 sålda festivalpass med en månad kvar till festivalstart är dock oerhört låga siffror jämfört med den strypta siffran på 35 000 som festivalen siktade på i år. Allt för många var för osäkra och avvaktande på när – eller om, de skulle köpa ett festivalpass (mig inräknad) och med konkurshot hängandes i ryggen sedan höstas var det dödsstöten.

Mitt kanske bästa minne från Peace & Love-festivalen är mest ett fragment. Vandringen in på festivalområdet en sommareftermiddag 2010, när The Strokes-sångaren Julian Casablancas skulle spela. De mulna molnen i luften övergick till värmande sol och till de växande tonerna av låten ”Out of the blue” sprang vi mot scenen och in i publikhavet i den festligaste av stämningar.

En tyst eufori fyllde mig och ingen behövde säga något för att förstå hur härligt det var just då. Casablancas musik har blivit synonym med den här känslan av lättfotad frihet och jag hoppas verkligen att Peace & Love-festivalen har gjort tillräckligt starka avtryck på tillräckligt många för att en dag återuppstå.

Som tur är lever lite av festivalen kvar tack vare den självständiga Peace & Love Film Festival, som hålls som planerat mellan 23-27 juni och jag kommer bevaka filmfestivalens utbud här på bloggen under denna vecka. Det är skönt att på något sätt kunna vara delaktig i att på något sätt fylla lite av det tomrum min stad Borlänge känner denna sommar.

Pojken med Guldbyxorna

maxresdefault

Ella Lemhagen (Tzatziki Morsan och Polisen, Patrik 1,5, Kronjuvelerna) ska regissera den kommande filmatiseringen av barnboksklassikern tillika TV-klassikern Pojken Med Guldbyxorna och för Kino i P3:s Cannes-pod framförde hon en pitch av filmen som gjorde mig… lite tveksam i alla fall;

”Vad händer när makten tappar kontrollen över ekonomin? […] det försvinner pengar som gör att det blir obalans och som i sin tur gör att det blir en politisk fråga i slutändan.”

Det här är alltså inte nästa danska miniserie om grå politik och pappersarbete utan Pojken med fucking Guldbyxorna. Finanskriskortet är dels väldigt använt vid det här laget och att det ska vara konflikten i en barnfilm gör mig inte särskilt uppåt väggarna av glädje och förväntan precis. Hoppas verkligen det löser sig, dock. Med finanskrisen alltså.

Lynch och Lykke Li

lykke_lynch

Min favoritfilmskapare och allmänne inspiratör David Lynch (Eraserhead, The Straight Story, Mulholland Drive) har släppt en ny låt tillsammans med ingen mindre än svenska musikfavoriten Lykke Li!

En perfekt kombination då de alltid har spelat i samma, mörka ”Hollywood Sad Core”-hörn. Singeln ”I’m Waiting Here” är den första i lanseringen av ”blott” 67-årige Lynchs uppföljande album till 2011 års starka och läskigt fräscha album – Crazy Clown Time.

En syskonmässig avundsjuka gentemot Lykke Li över att ha jobbat tillsammans med David Lynch känns inledningsvis av, men förbytts sedan mot en känsla av vemodig ro och en avlägsen Laura Palmer som kallar på oss i sångens kärna. Det känns som att Twin Peaks väntar bara runt hörnet…

David Lynch släpper nya albumet ”The Big Dream” i juli och dit längtar jag. Porträttfotot av Lynch som pryder sången är för övrigt fotad av Lykke Li själv.

Will we meet again in 25 years, Twin Peaks?

Twin-Peaks

Den eviga berg-och-dalbanan kring en eventuell tredje säsong av den stilbildande (och i mitt fall väldigt livsomvälvande) TV-serien Twin Peaks (1990-1991) har pågått i evigheter och ständigt växande är de hardcore-fans som önskar att filmskaparen David Lynch comebackar med den särpräglade, märkligt komiska och otäcka TV-serien om det lilla samhället där alla känner alla och inget är som det verkar.

Twin Peaks lades ner på grund av vikande tittarsiffror och för stark påverkan av TV-bolaget, men Lynch har alltid varit förälskad i konceptet av en ”continuing story” och hoppades kunna ta historien vidare genom en trilogi filmer.

Allt sprack dock när den första filmen – Twin Peaks: Fire Walk With Me (1992), utbuades och sågades av kritiker samt floppade på biograferna. Filmen har dock återfått mycket respekt ju äldre den blivit och jag själv rankar den som min största favoritfilm, näst efter The Shining (1980).

Bara det senaste året har TV-serien ryktats vara på väg tillbaka, då många klassiska TV-serier har fått sina revivals på olika sätt i dessa remake/reboot-tider. Skådespelaren Kyle McKlachlan, som spelade den udda, romantiske FBI-utredaren Dale Cooper i serien, har nämnt hur han diskuterat alternativa distributionssätt av en nystart av serien med David Lynch.

Sedan ryktades det om att Lynch själv skulle ha synts till i NBC:s lokaler rörande ett möte kring TV-seriens framtid, men detta visade sig vara endast ett löst rykte.

Efter det talade Lynch om att han inte har gett upp sitt filmskapande, men att han bara inte har hittat någon idé han fallit tillräckligt för ännu. Den andre Twin Peaks-skaparen, Mark Frost (Hill Street Blues), bekräftade återigen att han och Lynch snackar om Twin Peaks framtid av och till och att det finns många vägar att ta serien vidare i så fall.

Därefter snackades det om att han fortfarande tänker på Twin Peaks som någonting levande, men hans dotter Jennifer Chambers Lynch gick sedan ut på Twitter och sade att hennes far definitivt inte har tankarna på något Twin Peaks i dessa dagar.

wrapped-in-plastic-3-welcometotwinpeaks-com_

Men! För drygt en vecka sedan, i podcasten The Ron Purtee Show, tog allt ytterligare en vändning när den charmante Twin Peaks-skådespelaren Ray Wise (RoboCop, Good Night and Good Luck, Reaper) intervjuades. Ray Wise berättade att han och Lynch träffats någon vecka tidigare och att Lynch förberett Wise på att Twin Peaks fortfarande finns i planerna och att både han och Wise skulle kunna  ha en del i det!

Twin Peaks lever alltså enligt Lynch själv och kanske kanske finns det en chans att serien återkommer i samband med 25-årsdagen 2015? Kanske genom HBO, Showtime eller Netflix, som alla är positiva att lansera och återlansera TV-seriesformat genom nya distributionsformer som premiärer genom nätet och release av hela säsonger i ett kör. Det viktiga är att det är ett forum där Lynchs vision stöttas och inte kontrolleras enligt standardmallen.

I en klassisk drömscen i Twin Peaks nämner ju till och med karaktären Laura Palmer att ”we will meet again in 25 years”. Tänk om det faktiskt blir så? Det skulle vara Lynch i så fall…

Avsnitt 4 av podcasten Popkultur Film: The Great Gatsby, Fast & Furious 6 och Mean Girls

mean-girls-cast

“In the regular world, Halloween is when children dress up in costumes and beg for candy. In Girl World, Halloween is the one night a year when a girl can dress like a total slut and no other girls can say anything about it.” – från Mean Girls (2004)

Glöm inte bort att lyssna på avsnitt 4 av podcasten Popkultur Film, som jag medverkar i. Lyssna genom iTunes eller ladda ner avsnittet från feeden.

Jag drack en så kallad Red Bull i samband med detta avsnitt och det är min ursäkt för rekordet i tjatigt… tjatande från mig. Jag har tagit lugnande inför nästa avsnitt och lovar vara bättre då!

I detta avsnitt pratar i vilket fall podcastvärden Jonas Strandberg (som driver populärkultursidan Popkultur.nu) och jag själv om våran upplevelse av Baz Luhrmanns (Romeo + Juliet, Moulin Rouge) senaste post-moderna pompa-och-ståt-spektakel, The Great Gatsby – i 3D. Vi gläds bägge över Leo DiCaprios insats men är tudelade inför Tobey Maguires berättarfunktion.

Vi sveper också förbi motorensemblefilmen Fast & Furious 6 och de eviga turerna kring kommande (?) Ghostbusters 3.

Framför allt snackar vi dock om skolfilmcirkelns fjärde film, som är Lindsey Lohan-klassikern och Tina Fey-pennade kultrullen Mean Girls (2004)! En film som både benämns som typisk tonårs-”guilty pleasure” och som intelligent skoldrama med en kvinnlig synvinkel.  Var ställer vi oss, är frågan?

Själv hade jag i princip glömt bort att halvcreddiga Rachel McAdams (The Notebook, Midnight in Paris, To the Wonder) och solstråleskådisen Amanda Seyfried (Mamma Mia!, Les Miserables, Lovelace) också var före detta ”Mean Girls”.

Skolorna börjar stänga igen runt om i sommarsverige, så i nästa avsnitt avslutar vi skolfilmstemat med den något obskyra, svarta high school-komedin Heathers (1988)!