Etikettarkiv: Killing Them Softly

Black Mass (2015)

Mkrorecensioner-header28853fdf04e11a84746d32abb79b8d2ab9de0361Genre: Drama, Gangsterthriller, Biografisk skildring
Produktionsland: USA
Manus: Mark Mallouk, Jez Butterworth
Regi: Scott Cooper
Längd:
 122 min
Skådespelare:
Johnny Depp, Joel Edgerton, Benedict Cumberbatch, Dakota Johnson, Kevin Bacon, Peter Sarsgaard, Jesse Plemons, Rory Cochrane, David Harbour, Adam Scott, Corey Stoll, Julianne Nicholson, Juno Temple, W Earl Brown, Bill Camp, Brad Carter, Erica McDermott

Based on the true story of one of the most notorious gangsters in U.S. history

John Connolly och James ”Whitey” Bulger växte upp tillsammans på södra Bostons gator. Decennier senare, på det sena 1970-talet, skulle de mötas igen. Vid det laget var Connolly en framstående figur på FBI:s Boston-kontor och Whitey hade blivit gudfadern av den irländska maffian. De ingick ett samarbete under bordet som fick saker och ting att spåra ur fullständigt i Bostons undre värld.

blackmass-1

Kul med en film där Johnny Depp (Edward Scissorhands, Blow, Ed Wood) gör något mer än charm och poseringar. Han gick upp märkbart i vikt för rollen vilket visar på uppoffringsvilja, men han levererar även ett distinkt, lågmält skådespeleri som ger känslan av en kall, fnasig och oberäknelig orm i mänsklig form. Han är kraftigt sminkad men det funkar utan att kännas påklistrat skickligt nog och blev väl också välförtjänt oscarsnominerat. Vanligtvis numera forcerade Johnny Depp levererar dock på egen hand och behöver inget smink för att knappt kännas igen. Han gör rollen föredömligt. Mer mänskligt, icketeatralt karaktäriserande av Depp även i fortsättningen, tack!

ladda ned (2)

”Like it or not, Marriane, you married a street kid. And the streets taught me that you give and you get loyalty from your friends. And loyalty means a lot to me.”

Depps energi till trots trummar dock filmen i sig på tomgång. Detta trots flera intresseväckande namn, som en sloken Benedict Cumberbatch och en standardmässig snabbvisit av Juno Temple. Det enda övriga antydandet till nerv kommer i form av oerhört beprövade genregrepp från den hårda gangsterfilmskolan och det bet inte på mig. Något likartade gangsterfilmen Killing Them Softly från 2012 (ej av samme regissör även om jag till en början trodde det) gick på ännu mer tomgång (gäääsp…), men den gav åtminstone ambitionen att vilja bjuda på något schysst rent visuellt och tekniskt bortom klichéerna. Black Mass räddas enbart av Depp, med nöd och näppe.

2 – Manus
3 – Skådespelare
2 – Stämning
3 – Foto
2 – Musik
———-
12 – Totalt

SYD-Betyg-04

Annonser

Stockholm Filmfestival: Årets personliga höjdpunkter

I år har jag kastat ut alla mina pengar på Stockholm Filmfestival igen! Jag har deltagit i festivalen även 2008 och 2009 och kände att det var dags att gräva ner mig i färska festivalfilmer på plats det här året också, när vissa filmer bara var för frestande för att undvika.

Jag kommer befinna mig på festivalen den 7-11 november och den 16-18 november, för att se festivalen öppna och stänga och ta mig ann så mycket jag bara kan av det som programmet har att erbjuda. Totalt blir det 24 filmer och för att vara en man hemmahörandes i zonen långt utanför storstaden så känns det som att jag får ut det mesta av min resa.

Jag tycker att jag har lyckats pricka av allt jag verkligen vill se, så när som på den amerikanska independentsuccén Beasts of the Southern Wild, Robert Zemeckis live-action-comeback Flight samt porrskådisskildringen Cherry.

Särskilt den förstnämnda grämer mig, men visningarna sålde slut fort och alla utom en låg dessutom på dagar då jag inte kunde befinna mig i Stockholm.

Här är min topplista på de visningar jag ser mest fram emot på Stockholm Filmfestival 2012! Årets festivaltema är ”Makt” och det märks definitivt – inte minst i mina filmval, ser jag…

1. Call Girl och Face-to-Face (Sverige, Mikael Marcimain)

2. The Master (USA, Paul Thomas Anderson)

3. Hassel: Privatspanarna och Face-to-Face (Sverige, Måns Månsson)

4. Dom Över Död Man, Face-to-Face och prisutdelning (Sverige/Norge, Jan Troell)

5. Killing Them Softly (USA, Andrew Dominik)

6. Compliance (USA, Craig Zobel)

7. The Perverts Guide to Ideology (Storbritannien, Sophie Fiennes)

8. Amour (Österrike/Frankrike/Tyskland, Michael Haneke)

9. Holy Motors (Frankrike, Leos Carax)

10. Willem Dafoe – Face-to-Face och prisutdelning

11. It Was Better Tomorrow (Tunisien, Hinde Boujemaa)

12. The Central Park Five (USA, Ken Burns, Sarah Burns, David McMahon)

13. Six Points About Emma (Spanien, Roberto Pérez Toledo)

14. Despite The Gods (Australien, Penny Vozniak)

15. The Company You Keep (USA, Robert Redford)

Så småningom kommer det dyka upp några recensioner från filmerna jag kommer se – framför allt Call Girl, The Master och Hassel: Privatspanarna.