Tidigare bidrag i serien:
150 Greatest Songs of Psychedelic Rock: 0 till 30
150 Greatest Songs of Psychedelic Rock: Bubblare
Det är fredag igen och denna vecka har jag kommit fram till den tredje spellistan i min serie med dom 150 (cirka 200 om jag räknar bubblarlistan) bästa låtarna från den psykedeliska rocken – enligt mitt tycke.
Eftersom det nu börjar skymtas ett mönster i min entusiastiska listrelease är det inte någon överraskning att veckans lista innehåller låtarna på plats 31-60.
Ska jag plocka fram några russin ur denna lista skulle jag kunna rekommendera tre inte helt kända låtar lite extra:
”Planet Caravan” av det inte helt okända mörkerrockbandet Black Sabbath. Ja, Ozzy Osbourne och kompani gjorde en låt med kosmiskt tema som är kraftigt psykedelisk både i text och musik. Närvaron är så närvarande att du svävar mitt i rummet av den, men med en blöt känsla mitt i allt. Att inte denna hamnade bland dom 30 bästa är något jag emellanåt inte ens förstår själv, men i framtiden kanske den avancerar uppåt trots den atomtäta konkurrensen.
”Cloud Song” av The United States of America (från deras enda album, med samma namn) är ett litet svävande mästerverk, som jag mycket väl kommer kasta rätt upp i ”top 30” på sikt. Titeln beskriver känslan av sig självt. Om planetsången Planet Caravan är lite blötsvävande, är denna molnsång motsägelsefullt nog lätt som bomull och oerhört rogivande. Dorothy Moskowitz lent dragna röst ligger andligt över den orientaliskt upplösta instrumentcirkeln och vaggar som en levande, rosa röksvans. Men det är ju ”bara” musik, det här.
”We took the wrong step years ago” av Hawkwind. Denna borde också vara på ”top 30”. Vad gör den här? Vad håller jag på med? Konkurrensen är så hög, så är det bara. Låten är kosmisk, filosofisk och profetiskt. Det känns som att det är en gud som blickar ner över planeten Jorden från rymden och konstaterar hur vi människor slösar bort våra liv på fel saker. Hur vi skövlar marken för pengar och inte för frukt, dödar för makt och låser våra egon i ångest. Perspektivet ovanifrån gör att han ser klart, så att han kan trilla ner i sin människokropp igen och hitta tillbaka till harmonin. Fantastisk text och musikvågorna får mig att se det där perspektivet, med alla landskapen.
In i spellistan, följ den och lyssna tills du storknar.
Absurd Cinema 