Angående skriverierna (bland annat här och här) kring K Svenssons psykbryt i den livebaserade morgonpodcasten AMK Morgon;
Den som skriver behöver inte göra en mans psykbryt till ett ställningstagande mellan könen. Du får förstås göra det om du vill eftersom ordet är fritt, men det hjälper inte att göra Kringlans utspel till en tjej/killgrej. Se det istället som ett tillfälle av galet hat, förhoppningsvis följt av konstruktiv lärdom.
Men att måla upp övriga i AMK-studion som klichén av män som ryggdunkar hat gör enbart saken värre. Dom så kallade ensamma galningarna blir alldeles för ofta sedda som representanter för en generaliserad grupp av människor. I fallet Kringlan-gate spiller det över i ställningstagande mot kön men på ett större plan än Svenssons personliga yxhugg.
Jag hoppas alla tar sitt eget förnuft till fånga och gör sitt bästa för en konstruktiv och fredlig sammanhållning istället för att döma ut grupper – män, kvinnor, människor eller vad gruppen än består av.
EDIT – uppföljning av ovanstånde text hämtad från kommentarsfält på facebook…
Kommentar från Oskar: ”Är beredd att hålla med. Uppfattade hela ”urspårningen” som ett resultat av en plågad individs frustration. Är inte särskilt insatt i vad K har för människosyn osv, men utifrån mitt sätt att tolka hans utspel var det knappast något hat riktat mot kvinnor.
Det jag hörde när jag lyssnade på det oklippta avsnittet av podden var en paranoid man, vars sinnestillstånd inte var på topp, och jag tror att alkoholen hade snurrat till det rätt rejält i skallen på honom. Jag antar att han ville få någon slags reaktion (och eller en debatt) kring det han tyckte var fel. Han tog därför till det grövsta och mest vidriga språk han kunde förmå, och sedan riktade han det mot Åsa Linderborg och Victor Malm.
Uppenbarligen har K problem, och jag tycker mer synd om honom än någon annan i det här fallet. En fullt frisk människa beter sig inte så som han gjorde. Det är som sagt uppenbart.”
Svar: Japp, precis så. Allt för ofta ska varje händelse av individer användas av andra individer för att ta ställning i en fråga för eller emot. Ska personer hela tiden se saker utomstående dem själva som ställningstaganden för mycket större frågor slutar allt i ställningskrig istället för någon form av konstruktiv utveckling.
Människan behöver inte domar på sig för att gå vidare, utan förståelse och stöd till förenade lösningar, till och med i situationer som allmänheten dömt som osympatiska och förkastliga.