En tung Matthew McConaughey i en lätt The Wolf of Wall Street, fast här finns utrymme att stundtals känna för huvudkaraktärens brister i hans eskalerande klavertramp.
Kenny Wells är en modern guldletare, lurendrejare och drömmare som är på desperat jakt efter det stora genombrottet. Med endast ett fåtal alternativ kvar innan total konkurs slår han sig ihop med en lika misslyckad geolog för att lyckas genomföra ett grandiost försök att finna en stor guldfyndighet i Indonesiens otillgängliga djungel. Gold är en verklighetsbaserad historia som nästan är för bra för att vara sann.
Matthew McConaughey har oklanderlig energi i huvudrollen som charmig affärsentreprenör och girig skojare – med hjärta. Och en ambitiös kroppshydda, som vid en första anblick kan kännas som totalt överflödigt oscarsbete. Viktprestationer är något som generellt fokuseras på tok för mycket i dagens filmklimat, som en skådespelarmässig kvalitet. Här motiveras dock faktiskt vikten då den gav karaktären en viktig underdogstämpel som framkallar medkänsla hos mig. Jag uppskattar även filmens övriga sätt att lyfta fram hur den goda tanken och drömmarna kan förgiftas av girighet.
Gold är alldeles lagom underhållande och blir aldrig tråkig, men förvänta dig inget mer än en stabil ”uppgång och fall” som kan ses mer med lätt ängsligt leende än koncentrerad blick. Ett extra plus för specialskriven ledsång av Iggy Pop.
Betyg:
2 – Atmosfär
3 – Dramaturgi
3 – Dialog
3 – Skådespelare
3 – Produktionsdesign (mise-en-scène – scenografi, yta, tempo)
3 – Foto
3 – Musik
2 – X-faktor (det där obeskrivbara som håller genom tid och rum)
2 – Lekfullhet (experimentiell lust)
3 – Omtittningsvärde
————
27/50 – Totalt
Gold hade premiär på svenska biografer i förrgår (3 mars) och du kan även läsa recensioner av filmen hos Jojjenito och Fripps filmrevyer.
Absurd Cinema 