Betyg 3 | Absurd Cinema

Genre: Skräck, Slasher, Mysterium
Produktionsland: USA
Manus: Martin Kitrosser, David Cohen, Danny Steinmann
Regi: Danny Steinmann
Längd: 92 min
Skådespelare: Melanie Kinnaman, John Shepherd, Shavar Ross, Richard Young, Marco St John, Juliette Cummins, Carol Locatell, Vernon Washington, John Robert Dixon, Jerry Pavlon, Caskey Swaim, Mark Venturini, Anthony Barrile, Dominick Brascia, Tiffany Helm

Trots att den fjärde filmen var tänkt att bli den sista i serien var populariteten helt enkelt för stor och en femte film började omedelbart produceras, med porrfilmsregissören Danny Steinmann bakom rodret. Corey Feldman återvände till sin roll som Tommy Jarvis, men bara i filmens öppningsscen eftersom han var fullt upptagen med att spela in min favoritfilm The Goonies (Dödskallegänget). I resten av filmen togs rollen som en äldre Tommy över av John Shepherd, och liksom han var även resten av skådespelarna nykomlingar.

Den numera artonårige Tommy Jarvis har varit i enorm psyskisk obalans sedan Jason Voorhees mördade hans mor och en stor mängd ungdomar, och Tommy själv högg ihjäl Jason med en machete. Tommy skickas till Pinehurst, ett hem för ungdomar med mentala problem. Personalen på hemmet är trevlig och Tommy börjar något ofrivilligt att umgås med Reggie, en ung pojke vars farfar jobbar som kock på hemmet, men Tommy plågas av hallucinationer och mardrömmar om Jason. En av patienterna på hemmet blir brutalt mördad av Victor Faden, en annan patient. Efter att Faden arresterats och förts bort börjar folk i området att mördas på de mest makabra sätt. Har Faden rymt för att fortsätta mörda? Är Jason vid liv trots allt eller är det någon annan som har fått smak för mord?

Fredagen den 13:e del 5 är en väldigt konstig film, och inte på något särskilt bra sätt. Den är utan tvekan en av de svagaste filmerna i serien. Det enda riktigt positiva jag kan säga är att filmen har en mordscen som mycket väl kan vara den mest kreativa i hela serien, och en konstig men rolig dansscen (vilket hade kunnat bli en tradition inom serien om de hade fortsatt med det, eftersom fyran också hade en rolig dansscen). Allt ifrån regi till skådespeleri till manus sjunker ned en rejäl bit från samtliga tidigare filmer i serien, och detta faktum är plågsamt märkbart eftersom den kommer direkt efter fyran, som är en av seriens starkaste delar. Filmen har lyckligtvis en hel del humor i sig, även om den i många fall troligtvis var ofrivillig.

Eftersom fyran och sexan är mina favoritfilmer i serien hamnar ju denna film i mellan dem, och tillsammans bildar de vad jag brukar kalla ”Tommy Jarvis-trilogin”, och som en brofilm mellan de två bästa filmerna i serien gör femman åtminstone ingen skada. John Shepherd är dock tyvärr den sämsta skådespelaren som har axlat rollen som Jasons ärkefiende Tommy, då både Corey Feldman i fyran och Thom Mathews i sexan gjorde betydligt bättre insatser. Jag läste en gång en artikel på skräcksidan Bloody-Disgusting.com där en snubbe som heter Evan Dickson beskrev Fredagen den 13:e del 5 på ett väldigt klockrent sätt. Jag citerar:

”If all twelve F13 were guests at a cocktail party, A New Beginning would be the one heading to the bathroom every five minutes, wiping its nose, and yelling sweatily at the host. It would rummage through Part One’s medicine cabinet, double dip and piss on the floor before leaving.”

Visste du att:

Huvudkaraktären Tommy Jarvis säger bara tjugofyra ord i hela filmen.
John Shepherd som spelar Tommy Jarvis hade på sig cowboy-boots för att se längre ut.
Det här är den andra av två filmer i serien som Jason Voorhees inte är mördaren i.