Inför P&LFF 2013: Soí Cowboy (2008)

P&LFF-Bortom-Mainstream-header

Eftersom musikfestivalen Peace & Love sorgligt nog ställdes in blev det lite fel signaler att fortsätta mitt tema kring musikfilmer inför stundande Peace & Love Film Festival – som dock sjävlständigt står kvar på benen och hålls som förväntat! Jag kommer som sagt bevaka filmfestivalen på min blogg frekvent mellan 22-27 juni och börjar alltså nu på söndag med det, cirka.

Dock vill jag fortsätta med ett litet förtema och har därför valt att skriva om ”film bortom mainstream”, då det brukar vara något vi särskilt kan få ta del av på filmfestivaler. Om det här temat blir mer än denna film inför festivalen återstår att se, men temat är ju så pass kul att fler recensioner lär dyka upp förr eller senare i vilket fall!

Spana nu gärna in min blogg nästa vecka för filmfestivalen har flera högst intressanta filmer och jag ska försöka skriva om så många jag kan.

SoiCowboyPosterGenre: Drama
Regi: Thomas Clay
Manus: Thomas Clay
Längd: 117 min
Skådespelare: Nicolas Bro, Porntip Papanai, Pimwalee Thampanyasan, Petch Mekoh, Natee Srimanta, Somrak Khamsing, Art Supawatt Purdy

Thomas Clay utmanar med berättelsen om det komplicerade förhållande mellan en kärlekstörstande västerlänning och en ung thailändska som söker en tillflykt från prostitution. Relationen inleds under samförstånd, men utvecklas snart till att bli hennes plikt. Genom växlingar mellan svartvitt foto och handkamera växer en komplex skildring fram av paret och den thailändska kulturen.

En europeisk, överviktig och blyg ung man (enkelt men mycket väl spelad av dansken Nicolas Bro) bor i Thailand med en ung thailändsk kvinna som han ”räddat” från Thailands gator.

De lever ett stilla liv där allting går mycket sakta fram och kommunikationen är fåordig. Filmen är svartvit och förs fram med ett extremt långsamt tempo, men det är berättigat då det förmedlar känslan hos karaktärerna ovanligt bra. Detta är filmens stora triumfkort, då varken dialog eller musik knappt existerar.

SoiCowboy8

Regissören och manusförfattaren Thomas Clay (som tidigare gjort The Great Ecstasy of Robert Carmichael och Motion) visar mycket stor skicklighet (och tålamod) i berättandets tempo, bilder och klippning (manuset var endast 35 sidor långt). Allt känns så naturligt och vardagligt, men samtidigt poetiskt och storslaget.

Köper du idén att se på hur ett bröd rostar färdigt i en brödrost, bara för att känna den händelselösa spänningen hos karaktärerna, ja då köper du antagligen filmen också. Han lägger nästan allt ansvar hos åskådaren och offrar bokstavligen allt för känslan.

Han låter filmen flyta sakta och tålmodigt fram och om inte åskådaren ser något intresse i att reflektera över de små ögonblicken, så kommer inte heller de stora ögonblicken vara mycket värda. Det finns sorgliga ögonblick och trevliga ögonblick och jag är lite kär i den här filmen för modet den visar.

SoiCowboy1

Att se ett par som – på grund av skilda nationaliteter, men även blyghet, knappt säger något till varandra men ändå går att förstå så pass väl genom deras känslouttryck, det är fascinerande.

Ganska förståeligt hatades Soí Cowboy av fler än den älskades av på de festivaler den visades när den kom. Detta på grund av – och det måste påpekas återigen, det lååångsamma berättarsättet, men för dessa finns det ett ögonblick av stor ironi i filmen som åtminstone är värt att vänta på och som jag tyckte var helt underbart!

Regissör Thomas Clay vet mycket väl vad han sysslar med och den känslan fick jag också på den Q&A jag bevittnade med honom när jag såg filmen 2008. Tyvärr var det inte många i publiken kvar då, men det verkade vemodigt nog som han hade räknat med det. Ibland är filmen lite för bra för tittaren.

SoiCowboy9

En sådan här originell, mediterande och tankeväckande film ser jag extremt sällan och det var en mycket minnevärd upplevelse för mig. Säger den här texten dig någonting får du inte missa Soí Cowboy. Det är en av 2008 års absolut bästa filmer enligt min bok och jag är mäkta imponerad. Men ingenting för dem som inte klarar av ”långsamma” filmer.

BetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelAliveBetygReelGhost

Fotnot: Filmen har inte fått någon vidare distribution alls och bortsett från de festivalbesökare jag såg filmen med 2008 så känner jag mig som den enda i världen som faktiskt sett filmen, typ. Jag rekommenderar verkligen att du köper Soí Cowboy – förslagsvis på brittiska Amazon som faktiskt säljer den på DVD.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s