Män som hatar Kvinnor (2009)

Genre: Kriminaldrama, Mysterium
Regi: Niels Arden Oplev
Manus: Nikolaj Arcel, Rasmus Heisterberg (baserad på en roman av Stieg Larsson)
Längd: 153 min (bioversionen)
Skådespelare: Michael Nyqvist, Noomi Rapace, Peter Haber, Lena Endre, Gunnel Lindblom, Stefan Sauk, Ewa Fröling, Tomas Köhler, Marika Lagercrantz, David Dencik, Björn Granath, Peter Andersson, Sven-Bertil Taube, Ingvar Hirdwall, Annika Hallin, Yasmine Garbi

Mikael Blomkvist, ekonomireporter, döms till fängelse för förtal av finansmannen Wennerström, och beslutar sig för att ta time-out från sitt jobb på tidskriften Millennium. I samma veva får han ett ovanligt uppdrag. Henrik Vanger, tidigare en av landets främsta industriledare, vill att Blomkvist ska ta reda på vad som hänt Vangers nära släkting Harriet, som varit spårlöst försvunnen i snart fyrtio år. Till sin hjälp får han Lisbeth Salander, en ung strulig tjej, tatuerad och piercad, men också professionell hacker och med unika egenskaper som gör henne till en oslagbar researcher.

OBSERVERA: Detta är recensionen jag skrev av Män som hatar Kvinnor på filmforumet Filmsnack.se efter att jag såg filmen första gången när den var färsk, hösten 2009. Jag publicerar den här och nu eftersom den kan vara intressant att läsa inför min kommande dubbelrecension på de två olika versionerna –  Män som hatar Kvinnor (2009) samt David Finchers The Girl With The Dragon Tattoo (2011), som jag ämnar att publicera inom de kommande dagarna. Så till recensionen…

Efter ganska stor skepsis har jag sett den hyllade förstafilmen i den filmatiserade (och ännu mer hyllade) bokserien av Stieg Larsson, kallad ”Millenium-trilogin”.

Jag tycker att filmens inledning är lovande och gör mig mer än hyggligt intresserad. Julstämningen som finns med i början av filmen är ett vinnande koncept för att få mig insyltad i atmosfären och där lyckas filmen med små medel bra. Peter Anderssons karaktär är tillsammans med Lisbeth Salander den klart starkaste och det är synd att sidohistorien med honom tar slut så tidigt då jag hade velat att den fick ta mer plats. Det är en intressantare och ovanligare story än själva huvudstoryn och Peter Andersson gör den bästa och obehagligaste insatsen jag sett av honom. Noomi Rapace (som Lisbeth Salander) gör överlag en mycket bra insats i filmen men det är i den personliga storyn hon verkligen får glänsa utöver det vanliga i svensk filmväg. ”Samspelet” med Andersson är vidrigt, realistiskt och strålande!

Huvudstoryn i sig är tyvärr inte speciellt slagkraftig och där är filmen inte bättre än en bra Beck-film. Det känns inte realistiskt och blir inte speciellt engagerande. Sven-Bertil Taube i rollen som Henrik Vanger gör en helt okej insats men inte mer – detta kan sägas även om resten av sällskapet i ”Vanger-familjen”. Michael Nyqvist är stabilt bra, men något jag tänkte på var att han kändes som mest naturlig i den enda scenen med sin familj – i köket där grejar med matlagning. När han då och då ”tänker” i filmen så låter det inte så bra, men det brukar det inte göra i film heller. Stefan Sauk dyker för övrigt upp i en liten biroll och känns under sitt korta inhopp mest stelt teatralisk. Överlag gillar jag musiken i filmen, som i sina bästa stunder glider bort från det övriga i svensk kriminalfilmsväg.

Jag kan inte påstå att den inledande filmen Gruppen för Särskilda Insatser i den färska Johan Falk-serien (av Anders Nilsson) sopar banan med Milennium-trilogins inledande Män som hatar kvinnor, men den filmen tillför i alla fall något nytt (realism framför allt), där den senare mest tillför avsaknad av polismiljö. Dessutom har GSI en handling som engagerar mig från början till slut och jag tycker faktiskt att Joel Kinnaman imponerar minst lika mycket som Noomi Rapace gör. Så jag sticker ut hakan och sätter GSI framför Män som hatar kvinnor alla dagar i veckan i kampen om nymodighet i den svenska kriminalgenren.

Jag kan varken hålla med dem som älskar eller hatar Män som hatar kvinnor, men jag tycker att filmen är som bäst fram till mitten och att den sedan blir som det mesta jag sett i genren. Slutet var lite av en besvikelse efter den lovande öppningen, men filmen ”suger” inte. Samtidigt är jag inte speciellt sugen på fortsättningen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s