David Lynch is back in black för att fucka upp den trygga tillvaron med lite patenterad psycho surrealism. Fantasifull kortfilm/trailer för festivalen Viennale och en återgång till film (35 mm) efter åratal av digitalt filmande. Hoppas på en långfilm snart, för den intresseväckande originaliteten och leken med rörliga bilder och atmosfär sprudlar definitivt fortfarande inom honom.
Den kluvna känslan av weird humor och din värsta mardröm lyfter den här kortfilmen på samma kusliga sätt som hans tidiga verk.
Jag hoppas också att Lynch återvänder till långfilmsformatet. Vi får hålla tummarna att de här korta grejerna lockar honom i den riktningen igen!
Ja, han har kanske bara en långfilm kvar och ju längre han väntar, ju mindre blir chansen. Respekt dock till hans kreativitet inom alla andra konstmedier han ägnar tid åt istället!
Ah, mycket intressant. Tack för infon. Jag längtar också efter nästa Lynch-film.